Idag e den dagen jag trotsar min egen lathet och skriver via mobilen. Detta trots att rättstavingen inte fungerar, det tar hundra år och skriva och det e skitjobbigt med bilder. Men va gör man väl inte när man flyttat in i hus utan internet... Som en annan grottmäniska. Detta elände som gör att jag måste åka till mamma och betala en räkning på 86:- himla din bostad... men nu e vi ändå här. I huset, vårt hus. Och det går att bo här också. Vi trotsar alla latheter och sover i vårt hus fast jag när jag e kissig på natten måste gå ner ända till källaren för att pinka.
Men nu e sovrummet klarta! Som vi längtat och som vi kämpat. Nu önskar vi bara att de där hustomtarna som går här och spökar om dagarna ska bygga upp vårt badrum lika fort som de slog ner det.
På Ari fronten ser det bra ut, eftersom hon e fet som en ko och umgås med kråkor så brukar jag kalla henne för mamma mu. detta har gjort att hon nu e så träningssugen att hon stegrar sig i hagen när folk går förbi...
