arisafari.blogg.se

Så har det hänt. Älskade lilla strumpläst du fattas mig! Lilla gulliga Aripari, du fanns inte. En lördag fanns du inte och stallet fanns inte längre kvar i min värld. Du fanns inte älskade strumpan, för jag hade glömt dig!

Det är nu man måste känna sig som en ypperligt dålig hästägare. För jag hade mycket att göra i lördags. Tippen och stan och renovering. Och sedan åkte vi hem till Magnus för Melodifestival. Som Hanna så fint uttryckte när hon ringde; Inte för att vi precis älskar Mello, men vi älskar ju Magnus… Satte mig i bilen och BANG! Som in en tecknad serietidning     #¤%&#”!!!¤#!!!!

Hästen, jag har glömt Ari! Sena till Hanna, måste handla och åka till Hanna. Vad e klockan??!!!

Jahopp fick rusa till stallet och i med mat i påsen och fram med skottkärran. Tänkta att det inte va så noga när man har bråttom så jag skruffade undan Ari krattade som en galning och tog bort bajset som syntes överst. Stack iväg som en iller. Ari skrek efter mig.  Jävla skit människa lät det som…

Jag ska skärpa mig…

På tal om annat har jag ont i knät. För jag är puckad. Igår så va vi och åkte längdskidor,  jag Mattias, Magnus och Erika. Vi började på Tranås Golfbana men det kändes lite som Sune och pulkapappan när Mattias kletade fästvalla på mina skidor och jag tappert stampade omkring på gräsmattan där snön töat. Vi tänkte om, vi tänkte Boxholm. Där finns en backe i skidspåret som får rutinerade Ann-Charlotte att istället åka till Sya. Där av mitt onda knä. Eftersom jag i hög fart är rädd för att trilla och slå mig bestämde jag mig för vid halva backen när jag kommit upp i världscupfart att kasta mig ur spåret för att tappa fart. AJ! Alltså för er som inte va med; rädd att trilla och slå mig, slänger mig med flit. Mattias och Magnus tyckte det va kul att gå all in och tävla. Och av astma och rökning va det astma som vann.

 

 

 

 

 

 

Så till mitt stickande. Har börjat på en jättefin kofta. Den va alltså jättefin på bilden, min vet vi egentligen inget om än. Och så har ju Mattias tjatat i månader om att jag ska sticka en mössa åt honom. Och i smyg har jag gjort det. Men den blir aldrig bra. Har ändrat, gjort om och tänkt flera gånger. NU är Jennys dom. Det är fel på mönstret. Man kan inte sticka mössor så. Alltså blev mössan utdömd. Tack gode gud.  Jag har skrikit svordomar i 4 veckor nu. Kära Mattias, jag försökte. Men det blir ingen mössjävel åt dig!