Ett himla kacklande

Det är inte klokt vad tiden går utan att man är alls beredd på vad som händer. Tids nog inser man att månader gått utan blogginlägg och man tvingas ifrågasätta om den ens bör finnas. Men så kommer ju dagar när man behöver bolla sina idéer mot anonyma läsare som man hoppas har något positivt att dela med sig av.

 

Efter årets något tveksamma utfall i trädgårdslanden har jag ställts iför en existentiell fråga, odla eller icke odla. Det är frågan??? Nu menar jag ju inte som ja eller nej fråga. Nej, nej. Odla grönsaker är ett måste. Egen potatis är ett måste. Men… Hur är de med alla grönsaker som man faktiskt bara smakar på eller som man känner är lite se så där. I år har jag varit hemskt dålig på att laga mat efter skörd. Något jag var en klippa på förra året. Och nu står jag inför ett beslut. Jag behöver plats för ett hönshus.

 

 

Så frågan är nu vad som går bort. Om något går bort. Kanske får jag plats ändå. Tanken är ju att hönsen ska få vara frigående på sommaren. Men att de har tillräckligt med plats på vintern. Då kommer den en existentiell fråga; Behöver jag verkligen sockerärtor? Och äter jag ens palsternackor? Svaret är ja, jag äter palsternackor och nej; Efter larvincidenten så äter ingen sockerärtor hos oss längre. Men i dess plats vill jag odla majs.

 

 

Så frågan är vart Lotta, Ärta och Siv ska bo. Ja, jag har redan döpt dom. Tänkte börja med 3st och om jag tycker det är roligt och det finns hjärterum så kanske även Hilda och Sigrid får komma till. För min ”Handelsträdgård” är det viktigt men svenska råvaror och hållbarhet, detta innebär att det måste vara lantrashöns. Därför står jag nu mellan två höns så att säga. Bör det vara den nära uppfödda Kindahönan? Kanske ett klockrent val i Tranåsområdet men de är kända för sin svarta färg. Jag skulle vilja ha lite roligare fjäderdräkt. De finns förstås att hitta inom rasen.

 

 

Ett annat alternativ skulle var Åsbohönan, den har lite roligare fjäderdräkt. Men saknar det där lilla extra med att ha avlats fram bakom bakgården.

 

 

Men mitt störta problem just nu är min kära make. Jag trivs i mitt hus och min trädgård, men när jag informerade om hönsen bad han mig leta efter gårdar på Hemnet. Jag tror inte han menade att han skulle göra mig och mina hönor sällskap…

#1 - - Anonym:

Får man ha höns inne i stan??? Ja då tycker jag att dina så fjäderfän borde vara hjärtligt välkomna in i trädgården.

Svar: Ja, man får ha höns i stan. Om grannarna tycker det är okey. Ena grannen är redan lyrisk!
Sanna

#2 - - Lisa T:

När jag bodde på Jägaregatan hade grannen frigående höns under flera år, de hälsade även på i vår trädgård ibland. Det var så mysigt så ☺

Svar: Så mysigt, har dock tänkt mig en lite barriär mellan hönsen och grannarna så ingen blir sur.
Sanna

#3 - - Caroline :

Sockerärtor aldrig mer! Haha. Roligt att du skriver :)

Svar: Det var väl för väl att det var du som åt larven! Jag har svårt att äta ärtor nu
Sanna

#4 - - Magdalena:

Jag satsar också på höns till nästa sommar. Men jag är i "orkar-jag-bygga-hönshus"-stadiet.

Svar: Mattias har nu gått med på sommarhöns, får mina höns sova hos er på vintern???
Sanna

#5 - - Mattias:

Bor VI på landet får alla plats!
Skrikande getter.
https://www.youtube.com/watch?v=rfwu_TG3K7M

Svimmande getter.
https://www.youtube.com/watch?v=8mMrQF9ghYU

och kanske en vanlig liten gris.

:-)

Svar: Fast jag är nöjd med Lotta, Ärta och Siv på Plogvägen...
Sanna