Vad man offrar för en Krokus

Jag har alltid tyckt om att odla saker man ska äta. det ger mig en otrolig känsla av värde på nått vis. Så grönsakslanden kokar över och blomlådor fylls med blommande kryddor. Krasse ska planteras som ger fina ätbara blommor. Men i allt detta så står min man och önskar sig lite dekorativa blommor. Jag själv känner mig alldeles ställd... Vad ska man med fina blommor till? De gör ju ingen nytta.
 
 
 
I 2 år i huset har diskussionerna gått vilda om vart man har blommor och vilka blommor det ska bo där. Undertiden har vi sett flertalet vilda krokusar i gräsmattan. Nån annan blomma har vi inte. Till nu. I höstas grävdes nya land på framsidan för att rama in entrén.  Dessa fylldes till bredden av lökväxter som krokus och tulpan. Tråkigt nog kom 1 av 50 snödroppar upp. Kanske kommer de nästa år?
 
 
Men vilken lycka att en morgon komma ut att se hur krokusarna sträcker sig mot morgonsolen, kanske gjorde de lite nytta ändå. Tills vi kommer ut en morgon och krokusarna är borta. Varenda en, allihop. Genast börjar mina och Mattias gemensamma krafter jobba. Min ilska och hans bokstavskombination kommer fram till många knep för att rå på djurdjursmarodörerna. Cayennepeppar hälls i hela landet.
 
 
 
 
Och vips är krokusarna på återhämtning. Men ack, kryddor är bara starka ett kort tag och en morgon är alla knoppar borta. Nästa motangrepp blev hårt och skoningslöst.