Augusti
Augusti är en tid av njutning. Trädgården kan nu njutas av. Man har för länge sedan förlorat kampen mot ogräs blad salladslöken och vart rädisorna förut växte är det ett inferno av olika ogräsblommor. Man har gett upp, axlarna sjunker och man tar ett befrielsens andetag. Det gör inget… Det spelar ingen roll… Grönsakerna är stora nu, de kan klara sig själva. Man måste inte alltid finnas där och hålla dom i handen. Kampen är över och man kan njuta av sitt verk. Sin grönsaksträdgård.
Det enda sättet att gör det är med en bra bok i solstolen. Kanske läsa på hur man bär sig åt för att skörda löken som ropar att den är färdig. Tydligen är det inte bara att dra upp den hur som helst. Den vill också sola. Haren tittar lite på mig när jag läser. Kollar in ogräshögen jag lagt på gräsmattan. Buffé kan man också kalla det. Funderar lite på vad jag vill odla nästa år. Någon som ryker eller något som kommer till. Sedan tar jag spaden, räddar min lök och hittar King Edward potatis som smugit sig in i lökraden.
Det är skönt att veta att folk vet vad man behöver. Mamma och pappa gav mig en ny fin spade efter att min böjts bland alla morötter. Den är jättefin. Nu ska jag bara fundera på hur jag ska få Mattias att förstå att jag vill ha höns.
