Att bli äldre
Jag har ett myshemskt minne. Myshemskt eftersom det är ett lite känslomässigt förvirrat minne.
När jag var liten hade vi sommarkaniner. Man fick sen vår/tidig sommar åka till ett ställe där alla kaniner utan hem bodde och välja ut en lite rackare som såg bra ut. Helt fritt val var det också, som att välja en godisbit på Ica. Vilken ska man ta liksom, alla är ju så bra!
Men varje år lyckade jag och Elin välja var sin kanin även om det ett år rök hårtuffsar när vi inte var lika överens när vi kom hem vilken kanin som var vems. Stackars svarta kaninen ville ingen ha längre.
Det myshemska minnet jag har är med min första kanin Jocke. Jocke skulle egentligen heta Houdini. Han rymde jämt, en dag hittade mamma honom i ett låst garage. Jocke var min bästa kompis, fast jag bara fick ta ut honom ur buren om han hade två koppel på sig.
Så förstå min fasa när vi leker med kaninerna i trädgården och lillasyster Tos tänker krama ihjäl min kanin! Hela tiden kramade hon Jocke med ett förtjust skri. Jag såg hur Jocke började bli mer och mer blå i ansiktet. Som 5 åring tycker man inte om sin lillasyster som kramar ihjäl sin kanin som man faktiskt vill krama ihjäl själv. Men nu är ju minnet väldigt gulligt.
Nått annat som är väldigt gulligt är min systerdotter Isa. Men så har hon ju bra gener. Jag visste ju inte att Isa var en Isa innan Isa kom ut. Men ändå var jag i full gång med min stickning. Tydligen så gav jag även henne ett myshemsktminne. För även om hon stillar upp sig på den här bilden iförd ett blåbärsmössa av märket SisterS, så tog det inte lång stånd innan gråten anlades. Hon påstår att det är för att mössan är varm och rullar upp, men jag tycker hon är en riktig baby...
Men alla små förtjänar underbara djurminnen, alltså har jag anlitat Milo för att lära Isa att rida. Innan Isa lär sig sitta ordentligt får vi nog nöja oss med att kela med milos öron, luddigare får man leta efter. Då tar vi även bort ett trauma från Isas framtid. För Milo är älskad och kommer få ett värdigt slut. I vuxen ålder har jag ju själv insett att vi gödde slaktkaniner om somrarna...
